Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus pÄ forumspel/rollspel kunde ge en ökad förstÄelse för konflikter hos elever. Vi ville Àven synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas pÄ ett effektivt sÀtt. Med detta arbete ville vi Àven strÀva efter att öka elevernas sjÀlvkÀnsla. Verktyg som anvÀnts för dokumentation för vÄrt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfÀllen i en Ärskurs trea dÀr behovet av konflikthantering var stort.

MÄlet med utvecklingsarbetet Àr att öka en grupp förskoleklass elevers medvetenhet om frÄgor som rör miljö och hÄllbar utveckling genom att utveckla och genomföra en miljövecka. Verktyg som anvÀnds för dokumentation i mitt utvecklingsarbete var observationer och reflektioner. Jag har planerat och genomfört en temavecka med fokus pÄ miljö i en förskoleklass. Genomfört utvecklingsarbete visar vikten av material som fÄngar eleverna och deras intresse. Min slutsats Àr att genom ett varierande arbetssÀtt och elevernas delaktighet skapade vi tillsammans en rik temavecka som gav en försmak pÄ vad hÄllbar utveckling kan innebÀra.

Ett utvecklingsarbete om elevers lÀs och skrivutveckling samt förÀldrarnas delaktighet. Arbetet innehÄller underlag för lÀs- och skrivutvecklande hemuppgifter..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus pÄ forumspel/rollspel kunde ge en ökad förstÄelse för konflikter hos elever. Vi ville Àven synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas pÄ ett effektivt sÀtt. Med detta arbete ville vi Àven strÀva efter att öka elevernas sjÀlvkÀnsla. Verktyg som anvÀnts för dokumentation för vÄrt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfÀllen i en Ärskurs trea dÀr behovet av konflikthantering var stort.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas sprÄkutveckling samt om elevernas förstÄelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker Àven om eleverna fÄr en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien Àr genomförd med 9 elever i Är 4. Eleverna har provat pÄ olika sÀtt att arbeta med bild och eleverna har fÄtt uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt nÀr det gÀller det kroppsliga och muntliga sprÄket.

Detta utvecklingsarbete, utfört i en Ärskurs ett och tvÄ, syftar till att införa mer lek i matematikundervisningen i skolans lÀgre Ärskurser. Vi upplever att leken i skolan Àr nÄgonting man Àgnar sig Ät pÄ rasterna och inte en metod för inlÀrning i klassrummet. Med leken som metod har vi skapat förutsÀttningar för barnen att nÄ de mÄl som finns uppsatta i kursplanen för matematik. Resultatet av vÄr studie visar pÄ att det finns fler fördelar med leken som metod och att man bör Àgna mer tid Ät den Àven inne i klassrummet under ordnade former. Vi lyckades inspirera bÄde elever och lÀrare att anvÀnda sig av mer lek i matematikÀmnet.

Detta examensarbete baseras pÄ ett utvecklingsarbete bestÄende av övningar i att vÄga prata inför klass. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om eleverna genom ovannÀmnda övningar, dÀr tonvikten lÀggs pÄ att vÄga prata, utvecklar denna förmÄga. Arbetet har vi genomfört pÄ en 1-9 skola med 62 elever i Är sju. Med utgÄngspunkt frÄn egna erfarenheter, facklitteratur och styrdokument utformade vi övningar för att stÀrka eleverna i talsituationer. De mÀtmetoder vi anvÀnde för att mÀta resultatet av vÄrt arbete var skriftliga utvÀrderingsenkÀter, slutenkÀt samt en intervju med vÄr handledare.

Syftet med utvecklingsarbete var att undersöka om elevers medvetenhet om frukostens betydelse för koncentrations- och prestationsförmÄgan förÀndrades genom fördjupade studier i Àmnet. Utvecklingsarbete geomfördes i en Ärskurs Ätta. Arbetet utfördes med hjÀlp av enkÀter och fördjupade studier i Àmnet. Resultatet visade att det delvis gick att förÀndra elevers frukostvanor..

I detta utvecklingsarbete ligger fokus pÄ den fysiska miljön, dess betydelse och förÀndringen av den. Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att skapa ett rum som utmanar barnens kreativa förmÄgor och utvecklar ett multimodalt arbetssÀtt. Med arbetet vill vi Àven fördjupa förstÄelsen för miljön och skapa en förÀndring. Vi har genomfört arbetet i en förskoleklass, dÀr önskemÄlet om en förÀndring frÄn ett outnyttjat rum till en kreativ ateljé och ett stimulerande dansrum fanns. Metoder som anvÀnts Àr: intervjuer i form av feedback, observationer och den fysiska miljöförÀndringen.

Detta Àr ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete pÄ en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av tvÄ barnskötare och en förskollÀrare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas sprÄkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom dÄ arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svÄrigheter i att ta sig vidare inom detta omrÄde, samt att se hur arbetet hjÀlper barnens sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar under arbetet var ?Hur ser det sprÄkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget pÄ avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom sprÄkutvecklande arbete? Hur kan vi hjÀlpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete?? Vilka Àr arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Under utvecklingsarbetet sÄ har vi anvÀnt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om reflektion som teoretiska perspektiv för lÀrande och tÀnkande.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva och analysera vilka uttryck barns empatiska förmÄga tar sig och hur den utvecklas i ett arbete med utgÄngspunkt i skönlitteratur. Vi bedrev ett utvecklingsarbete under fem veckor, i en skolÄr 2. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervju, observation och reflektionsschema. Enskilda intervjuer utfördes med Ätta barn. Observationer skedde pÄ alla barn.

Syftet med min studie Àr att uppfatta hur och pÄ vilket sÀtt lÀrarna pÄ en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser pÄ sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjÀlp av att intervjua lÀrare pÄ en gymnasieskola ville jag ta reda pÄ hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn pÄ sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar pÄ att Àven om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning sÄ finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess dÀr lÀrarna deltar och som utgÄr frÄn lÀrarnas didaktiska frÄgestÀllningar. Resultaten visar ocksÄ pÄ att lÀrarna endast i liten utstrÀckning tillgodogjorde sig forskningsresultat nÀr de sökte svar pÄ sina didaktiska frÄgestÀllningar.

BakgrundFörskolans uppdrag Àr att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande (Lpfö98, rev.2010,s.5) dÀrför bör lÀrare i förskolan vara uppmÀrksamma pÄ samt förstÄ den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensÀtta varierande samtalssammanhang för att frÀmja barns utveckling och lÀrande. I samtal, dÀr barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhÄlla en förstÄelse för sig sjÀlva, för andra mÀnniskor och sin omvÀrld.SyfteSyftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg betrÀffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lÀrande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjÀlpmedel. Syftet Àr dessutom att belysaförskollÀrares förestÀllningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgÄngspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollÀrarna uttryck Ät att barnen erhÄller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lÀrande möjliggörs med utgÄngspunkt i samtalet. Barnen Àr aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör dÄ de fÄr medverkautifrÄn egna villkor. FörskollÀrarnas förestÀllningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lÀrarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lÀrare till att anvÀnda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV pÄbörjat ett samarbetsprojekt mellan naturskolan och ett lÀrararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvÀrdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förvÀntningar, svÄrigheter och möjligheter som lÀrare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lÀrarna Àr positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet anvÀnder utomhuspedagogik i sin undervisning.